(Krönika i fredagens Extra Östergötland)
White trash – det vita skräpet. Du har säkert sagt orden själv. Eller kanske omnämnts med uttrycket – utan att du själv hört det förstås.
Om du inte redan kände till det så är white trash sen några år tillbaka den svenska medelklassens favoritsamlingsord för människor som lever i den undre delen av samhällshierarkin, kanske med en kombo av få högskolepoäng, pengabrist, arbetslöshet, dålig smak (vad nu det är egentligen), bristande moral och förmodligen med ett överintag av alkohol och/eller nikotin.
Häromkvällen såg jag senaste avsnittet av det eminenta SVT-kulturprogrammet Kobra. Denna vecka togs just white trash-begreppet upp, dels hur uttrycket föddes på den nordamerikanska kontinenten under slaveriets 1800-tal.
Dels om hur vi här i Sverige år 2011 slänger oss med uttrycket utan tillstymmelse till reflektion.
Men vad betyder det på svenska egentligen?
I Kobra vänds begreppet ut och in.
Och jag skäms.
Jag är själv inte fri från skuld, utan har många gånger slängt ur mig ett väl passande ”white trash” i olika sammanhang. Bland annat under samtal om exempelvis Ullared, dansband, fleecetröjor, diverse lågkvalitativa tv-program eller andra kulturella företeelser som inte får plats i finrummen.
Det har dock funnits ett smygande obehag inom mig varje gång jag själv eller någon annan använt uttrycket.
Ungefär som när vi någon gång på 90-talet började inse att ”negerboll” kanske inte är ett okej namn på ett bakverk.
Men har jag någonsin på allvar rannsakat mig själv om white trash-begreppet? Nope.
För faktum är att det är en nedvärderande benämning på en stor del av det svenska folket. White trash-uttrycket bottnar i ett vi mot dem-tänkande. Du står högre än någon annan. Ett klassförakt helt enkelt, för att tala i vänsterpolitiska termer. Och i förlängningen faktiskt även rasistiskt.
För vilka ingår i trash-kategorin om du plockar bort prefixet white?
Jag lovar att aldrig mer ta orden i min mun, förutom i diskussioner om begreppets innebörd.
Och såna lär det nog bli ett gäng framöver.
Jag har aldrig använt det uttrycket, kanske för att jag förknippar det som ett uttryck använt i media åt alla håll. Det är intressant hur vissa uttryck som egentligen klassificerar grupper i samhället absorberas in i det vardagliga samtalet utan särskilt mycket reflektion kring dess egentliga betydelse. Det senaste "inneordet" jag har svårt för är "hipster", det slängs ibland ut som en förolämpning och jag kan oftast inte se skilland på de som kallar andra för "hipster" och dem de syftar på.
SvaraRaderaTrevlig blogg!